Manual!

katha0101 webgloss

https://www.wisdomlib.org/hinduism/book/kathasaritsagara-the-ocean-of-story/d/doc64289.html

0101046

neha kaizcit praveSTavyam ity uktena tayA svayam en fr

n' .eha kaizcit praveSTavyam ity uktena tayA svayam en fr

na = no, not, doesn't

n' iha = here; in this world

n' .eha kaizcit = some, any

n' .eha kaizcit praveSTavyam = entering should happen

n' .eha kaizcit praveSTavyam iti = (close quote); saying, thinking

n' .eha kaizcit praveSTavyam ity uktena = told, said, addressed

n' .eha kaizcit praveSTavyam ity uktena tayA = by her, with her

n' .eha kaizcit praveSTavyam ity uktena tayA svayam = by (him)self, in person, on (his) own

no one should enter here , she herself told nandin

niruddhe nandinA dvAre haro vaktuM pracakrame en fr

niruddhe nandinA dvAre haro vaktuM pracakrame en fr

niruddhe = restrained, impeded, obstructed

niruddhe nandinA = pn (main servant of ziva)

niruddhe nandinA dvAre = door

niruddhe nandinA dvAre haraH = pn (of ziva)

niruddhe nandinA dvAre haro vaktum = to say

niruddhe nandinA dvAre haro vaktuM pracakrame = started

nandin closed the door and ziva began to speak

0101047

ekAntasukhino devA manuSyA nityaduHkhitAH en fr

ekAnta-sukhino devA$ manuSyA$ nitya-duHkhitAH en fr

ekAnta- = absolutely, wholly

ekAnta-sukhinaH = happy

ekAnta-sukhino devAH = god

ekAnta-sukhino devA$ manuSyAH = humans

ekAnta-sukhino devA$ manuSyA$ nitya- = always, constantly; permanent, constant

ekAnta-sukhino devA$ manuSyA$ nitya-duHkhitAH = pained

"As gods are always happy, humans are constantly pained ,

divyamAnuSaceSTA tu parabhAge na hAriNI en fr

divya-mAnuSa-ceSTA tu parabhAge na hAriNI en fr

divya- = celestial, heavenly, divine

divya-mAnuSa- = human

divya-mAnuSa-ceSTA = behavior

divya-mAnuSa-ceSTA tu = but, (ignore), and

divya-mAnuSa-ceSTA tu parabhAge = for the most part

divya-mAnuSa-ceSTA tu parabhAge na = no, not, doesn't

divya-mAnuSa-ceSTA tu parabhAge na hAriNI = taker; captivating, attracting, charming

the behavior of humans and the behavior of gods are mostly uninteresting

0101048

vidyAdharANAM caritam atas te varNayAmy aham en fr

vidyAdharANAM caritam atas te varNayAmy aham en fr

vidyAdharANAm = pn (a race of superhuman beings)

vidyAdharANAM caritam = story, adventures; action, deed, behaviour; (act of) going; went

vidyAdharANAM caritam ataH = from this, from here, from now; therefore, that's why

vidyAdharANAM caritam atas te = they; your (enclitic); to you (enclitic)

vidyAdharANAM caritam atas te varNayAmi = I relate, I describe

vidyAdharANAM caritam atas te varNayAmy aham = (has su) I, I am

so i tell the story of the vidyAdharas to you

iti devyA haro yAvad vakti tAvad upAgamat en fr

iti devyA haro yAvad vakti tAvad upAgamat en fr

iti = (close quote); saying, thinking

iti devyA = goddess

iti devyA haraH = pn (of ziva)

iti devyA haro yAvat = when; so that; for as long as; while; okay, well then

iti devyA haro yAvad vakti = says (root vac)

iti devyA haro yAvad vakti tAvat = for that long; so much; therefore

iti devyA haro yAvad vakti tAvad upAgamat = went near (upa + aT + gam + luG, inria fails)

when ziva was speaking to the godddess

0101049

prasAdavittakaH zaMbhoH puSpadanto gaNottamaH en fr

prasAdavittakaH zaMbhoH puSpadanto gaN'-.ottamaH en fr

prasAdavittakaH = being in high favor with (one of the best servants of)

prasAdavittakaH zaMbhoH = pn (of ziva)

prasAdavittakaH zaMbhoH puSpadantaH = pn

prasAdavittakaH zaMbhoH puSpadanto gaNa- = group; servant of ziva

prasAdavittakaH zaMbhoH puSpadanto gaN'-uttamaH = highest

puSpadanta the favorite servant of ziva came

nyaSedhi ca pravezo 'sya nandinA dvAri tiSThatA en fr

nyaSedhi ca pravezo 'sya nandinA dvAri tiSThatA en fr

nyaSedhi = was forbidden (ciN)

nyaSedhi ca = and

nyaSedhi ca pravezaH = entry

nyaSedhi ca pravezo asya = this one's, to this, of this

nyaSedhi ca pravezo 'sya nandinA = pn (main servant of ziva)

nyaSedhi ca pravezo 'sya nandinA dvAri = door

nyaSedhi ca pravezo 'sya nandinA dvAri tiSThatA = that was standing

his entry was forbidden by nandin, that was standing by the door

0101050

niSkAraNaM niSedho 'dya mamApIti kutUhalAt en fr

niSkAraNaM niSedho 'dya mam' .Ap' .Iti kutUhalAt en fr

niSkAraNam = without a reason

niSkAraNaM niSedhaH = control, repression, prohibition

niSkAraNaM niSedho adya = today; now

niSkAraNaM niSedho 'dya mama = my, mine, of me, to me, I have

niSkAraNaM niSedho 'dya mam' api = even, too (enclitic); maybe? (starts yes/no questions); any-, some- (turns who into someone etc.)

niSkAraNaM niSedho 'dya mam' .Ap' iti = (close quote); saying, thinking

niSkAraNaM niSedho 'dya mam' .Ap' .Iti kutUhalAt = curiosity; interest, desire, intention

he was curious why even he was not allowed to enter

alakSito yogavazAt praviveza sa tatkSaNAt en fr

alakSito yoga-vazAt praviveza sa tatkSaNAt en fr

alakSitaH = incognito, unnoticed

alakSito yoga- = yoga

alakSito yoga-vazAt = by the power of, under the control of, because of

alakSito yoga-vazAt praviveza = went in, entered

alakSito yoga-vazAt praviveza sa = that one, he, it (only used before consonant); with (when @former)

alakSito yoga-vazAt praviveza sa tatkSaNAt = inmediately

so he immediately went in, unnoticed by the power of yoga

0101051

praviSTaH zrutavAn sarvaM varNyamAnaM pinAkinA en fr

praviSTaH zrutavAn sarvaM varNyamAnaM pinAkinA en fr

praviSTaH = went in, entered

praviSTaH zrutavAn = (he, I) heard

praviSTaH zrutavAn sarvam = whole, entire, all

praviSTaH zrutavAn sarvaM varNyamAnam = that was being narrated

praviSTaH zrutavAn sarvaM varNyamAnaM pinAkinA = by ziva

then he entered and heard all

vidyAdharANAM saptAnAm apUrvaM caritAdbhutam en fr

vidyAdharANAM saptAnAm a-pUrvaM carit'-.Adbhutam en fr

vidyAdharANAm = pn (a race of superhuman beings)

vidyAdharANAM saptAnAm = of seven

vidyAdharANAM saptAnAm a- = non-, a-, an-

vidyAdharANAM saptAnAm a-pUrvam = previous; previously, earlier

vidyAdharANAM saptAnAm a-pUrvaM carita- = story, adventures; action, deed, behaviour; (act of) going; went

vidyAdharANAM saptAnAm a-pUrvaM carit'-adbhutam = marvelous, amazing, wonderful, awesome

the marvelous adventures of the seven vidyAdharas being told by ziva

0101052

zrutvAtha gatvA bhAryAyai jayAyai so 'py avarNayat en fr

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai jayAyai so 'py avarNayat en fr

zrutvA = heard and

zrutvA atha = then, and then

zrutvA 'tha gatvA = went and

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai = wife

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai jayAyai = pn

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai jayAyai saH = he, that one, it (never used before consonant)

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai jayAyai so api = even, too (enclitic); maybe? (starts yes/no questions); any-, some- (turns who into someone etc.)

zrutvA 'tha gatvA bhAryAyai jayAyai so 'py avarNayat = described, told (a story)

then after hearing them, he left and told the story to jayA his wife

ko hi vittaM rahasyaM vA strISu zaknoti gUhitum en fr

ko hi vittaM rahasyaM vA strISu zaknoti gUhitum en fr

kaH = who? which one?

ko hi = because; (@ignore)

ko hi vittam = wealth, a property

ko hi vittaM rahasyam = secret

ko hi vittaM rahasyaM vA = or; maybe

ko hi vittaM rahasyaM vA strISu = women

ko hi vittaM rahasyaM vA strISu zaknoti = is able to, can

ko hi vittaM rahasyaM vA strISu zaknoti gUhitum = to hide

for who can hide wealth or a secret from women?

0101053

sApi tadvismayAviSTA gatvA girisutAgrataH en fr

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA gatvA giri-sutA-'grataH en fr

sA = that one, she, it (@f)

sA api = even, too (enclitic); maybe? (starts yes/no questions); any-, some- (turns who into someone etc.)

sA 'pi tat- = that, he, them, she, it; and then, so, therefore

sA 'pi tad-vismaya- = amazement, awe, surprise, wonder

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA = that has gone in; living at

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA gatvA = went and

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA gatvA giri- = mountain

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA gatvA giri-sutA- = daughter

sA 'pi tad-vismay'-AviSTA gatvA giri-sutA-agrataH = forward

jayA all amazed went in front of the queen and

jagau jayA pratIhArI strISu vAksaMyamaH kutaH en fr

jagau jayA pratIhArI strISu vAk-saMyamaH kutaH en fr

jagau = sang

jagau jayA = pn

jagau jayA pratIhArI = doorkeeperess (same as pratihArI)

jagau jayA pratIhArI strISu = women

jagau jayA pratIhArI strISu vAk- = speech, words

jagau jayA pratIhArI strISu vAk-saMyamaH = control, restraint (particularly self-control; root yam)

jagau jayA pratIhArI strISu vAk-saMyamaH kutaH = from where?, how come?, because of what? (kim- + Gasi)

sung these words. How can women restrain their speech?

0101054

tataz cukopa girijA nApUrvaM varNitaM tvayA en fr

tataz cukopa giri-jA n' .A-pUrvaM varNitaM tvayA en fr

tataH = and then; from it; and from there; then; from then on

tataz cukopa = got angry

tataz cukopa giri- = mountain

tataz cukopa giri-jA = born

tataz cukopa giri-jA na = no, not, doesn't

tataz cukopa giri-jA n' a- = non-, a-, an-

tataz cukopa giri-jA n' .A-pUrvam = previous; previously, earlier

tataz cukopa giri-jA n' .A-pUrvaM varNitam = was narrated

tataz cukopa giri-jA n' .A-pUrvaM varNitaM tvayA = by you

the daughter of the himAlaya was angry. "you did not tell me a new story

jAnAti hi jayApy etad iti cezvaram abhyadhAt en fr

jAnAti hi jayA 'py etad iti c' ..ezvaram abhyadhAt en fr

jAnAti = knows

jAnAti hi = because; (@ignore)

jAnAti hi jayA = pn

jAnAti hi jayA api = even, too (enclitic); maybe? (starts yes/no questions); any-, some- (turns who into someone etc.)

jAnAti hi jayA 'py etat = this

jAnAti hi jayA 'py etad iti = (close quote); saying, thinking

jAnAti hi jayA 'py etad iti ca = and

jAnAti hi jayA 'py etad iti c' Izvaram = lord

jAnAti hi jayA 'py etad iti c' ..ezvaram abhyadhAt = said

as jayA knows it", she said to the Lord

0101055

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAdaivam umApatiH en fr

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAd' .aivam umA-patiH en fr

praNidhAnAt = by profound meditation

praNidhAnAd atha = then, and then

praNidhAnAd atha jJAtvA = know and

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAda = spoke

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAd' evam = thus, this way

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAd' .aivam umA- = pn (of pArvatI)

praNidhAnAd atha jJAtvA jagAd' .aivam umA-patiH = lord, husband

ziva knew by meditation and talked thus --

yogI bhUtvA pravizyedaM puSpadantas tadAzRNot en fr

yogI bhUtvA pravizy' .edaM puSpadantas tadA 'zRNot en fr

yogI = yogi (who has yoga)

yogI bhUtvA = became and

yogI bhUtvA pravizya = went in and

yogI bhUtvA pravizy' idam = this

yogI bhUtvA pravizy' .edaM puSpadantaH = pn

yogI bhUtvA pravizy' .edaM puSpadantas tadA = then

yogI bhUtvA pravizy' .edaM puSpadantas tadA azRNot = heard

puSpadanta, using magic, entered, and heard the story of the seven vidyadhAras, and

0101056

jayAyai varNitaM tena ko 'nyo jAnAti hi priye en fr

jayAyai varNitaM tena ko 'nyo jAnAti hi priye en fr

jayAyai = pn

jayAyai varNitam = was narrated

jayAyai varNitaM tena = by him, by it; that's why

jayAyai varNitaM tena kaH = who? which one?

jayAyai varNitaM tena ko anyaH = another one, someone else

jayAyai varNitaM tena ko 'nyo jAnAti = knows

jayAyai varNitaM tena ko 'nyo jAnAti hi = because; (@ignore)

jayAyai varNitaM tena ko 'nyo jAnAti hi priye = my dear

he told it to jayA. who else knows it?

zrutvety AnAyayad devI puSpadantam atikrudhA en fr

zrutv'' .ety AnAyayad devI puSpadantam ati-krudhA en fr

zrutvA = heard and

zrutv'' iti = (close quote); saying, thinking

zrutv'' .ety AnAyayat = he made (him) come, he summoned (him)

zrutv'' .ety AnAyayad devI = queen; goddess; gambler (devin- m.)

zrutv'' .ety AnAyayad devI puSpadantam = pn

zrutv'' .ety AnAyayad devI puSpadantam ati- = too much; very

zrutv'' .ety AnAyayad devI puSpadantam ati-krudhA = angry

the goddess after hearing that and getting very angry she summoned puSpadantam

0101057

martyo bhavAvinIteti vihvalaM taM zazApa sA en fr

martyo bhav' .AvinIt' .eti vihvalaM taM zazApa sA en fr

martyaH = mortal; moribund

martyo bhava = be!, become!

martyo bhav' avinIta = misbehaving, indisciplined, impertinent, spoiled brat

martyo bhav' .AvinIt' iti = (close quote); saying, thinking

martyo bhav' .AvinIt' .eti vihvalam = distressed, annoyed , afflicted , agitated, trembling

martyo bhav' .AvinIt' .eti vihvalaM tam = him; it; that

martyo bhav' .AvinIt' .eti vihvalaM taM zazApa = cursed

martyo bhav' .AvinIt' .eti vihvalaM taM zazApa sA = that one, she, it (@f)

he came trembling and she cursed him " become a mortal, spoiled brat",

mAlyavantaM ca vijJaptiM kurvANaM tatkRte gaNam en fr

mAlyavantaM ca vijJaptiM kurvANaM tatkRte gaNam en fr

mAlyavantam = pn (of a mountain range); pn (of a gaNa)

mAlyavantaM ca = and

mAlyavantaM ca vijJaptim = a request, solicitation

mAlyavantaM ca vijJaptiM kurvANam = that was making (zAnac)

mAlyavantaM ca vijJaptiM kurvANaM tatkRte = too, therefore; for his sake

mAlyavantaM ca vijJaptiM kurvANaM tatkRte gaNam = group, host

and mAlyavAn too, who had made a request for him

0101058

nipatya pAdayos tAbhyAM jayayA saha bodhitA en fr

nipatya pAdayos tAbhyAM jayayA saha bodhitA en fr

nipatya = landed and

nipatya pAdayoH = foot

nipatya pAdayos tAbhyAm = with those two

nipatya pAdayos tAbhyAM jayayA = pn

nipatya pAdayos tAbhyAM jayayA saha = with (usually with @third, or @former)

nipatya pAdayos tAbhyAM jayayA saha bodhitA = reminded, informed, asked about

zApAntaM prati zarvANI zanair vacanam abravIt en fr

zAp'-.AntaM prati zarvANI zanair vacanam abravIt en fr

zApa- = curse

zAp'-antam = end

zAp'-.AntaM prati = towards, against; every, each (@former)

zAp'-.AntaM prati zarvANI = pn (of durgA)

zAp'-.AntaM prati zarvANI zanaiH = slowly, gradually

zAp'-.AntaM prati zarvANI zanair vacanam = speech, words

zAp'-.AntaM prati zarvANI zanair vacanam abravIt = said

0101059

vindhyATavyAM kuberasya zApAt prAptaH pizAcatAm en fr

vindhy'-.ATavyAM kuberasya zApAt prAptaH pizAca-tAm en fr

vindhya- = pn (of a forest)

vindhy'-aTavyAm = in forest

vindhy'-.ATavyAM kuberasya = pn (god of wealth)

vindhy'-.ATavyAM kuberasya zApAt = curse

vindhy'-.ATavyAM kuberasya zApAt prAptaH = arrived, gotten, reached

vindhy'-.ATavyAM kuberasya zApAt prAptaH pizAca- = pn (race of wild mountain men or goblins)

vindhy'-.ATavyAM kuberasya zApAt prAptaH pizAca-tAm = her; -ness, -hood (when affix)

supratIkAbhidho yakSaH kANabhUtyAkhyayA sthitaH en fr

supratIk'-.Abhidho yakSaH kANabhUty-AkhyayA sthitaH en fr

supratIka- = pn

supratIk'-abhidhaH = named, called

supratIk'-.Abhidho yakSaH = pn (a race of superhumans)

supratIk'-.Abhidho yakSaH kANabhUti- = pn

supratIk'-.Abhidho yakSaH kANabhUty-AkhyayA = called

supratIk'-.Abhidho yakSaH kANabhUty-AkhyayA sthitaH = waiting, standing, staying, that is at

note: The pizAcas are some sort of goblins or of savage tribes, no one really remembers.

0101060

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA tasmai kathAm imAm en fr

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA tasmai kathAm imAm en fr

tam = him; it; that

taM dRSTvA = saw and

taM dRSTvA saMsmaran = (while) remembering

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtim = caste, race, origin

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA = when

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA tasmai = to him

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA tasmai kathAm = story, narration

taM dRSTvA saMsmaraJ jAtiM yadA tasmai kathAm imAm = this one (@f)

puSpadanta pravaktAsi tadA zApAd vimokSyase en fr

puSpadanta pravaktAsi tadA zApAd vimokSyase en fr

puSpadanta = tp (of a temple)

puSpadanta pravaktAsi = you will tell

puSpadanta pravaktAsi tadA = then

puSpadanta pravaktAsi tadA zApAt = curse

puSpadanta pravaktAsi tadA zApAd vimokSyase = you will be freed

0101061

kANabhUteH kathAM tAM tu yadA zroSyati mAlyavAn en fr

kANabhUteH kathAM tAM tu yadA zroSyati mAlyavAn en fr

kANabhUteH = pn

kANabhUteH kathAm = story, narration

kANabhUteH kathAM tAm = her; -ness, -hood (when affix)

kANabhUteH kathAM tAM tu = but, (ignore), and

kANabhUteH kathAM tAM tu yadA = when

kANabhUteH kathAM tAM tu yadA zroSyati = will hear

kANabhUteH kathAM tAM tu yadA zroSyati mAlyavAn = pn (of a mountain)

And when mAlyavAn shall hear this tale from kANabhUti,

kANabhUtau tadA bhukte kathAM prakhyApya mokSyate en fr

kANabhUtau tadA bhukte kathAM prakhyApya mokSyate en fr

kANabhUtau = pn (of a yakSa)

kANabhUtau tadA = then

kANabhUtau tadA bhukte = eaten, enjoyed, experienced

kANabhUtau tadA bhukte kathAm = story, narration

kANabhUtau tadA bhukte kathAM prakhyApya = make widely known and, publish and

kANabhUtau tadA bhukte kathAM prakhyApya mokSyate = he will be freed

then kANabhUti shall be released, and thou, mAlyavAn, when thou hast published it abroad, shalt be free also.´´

0101062

ity uktvA zailatanayA vyaramat tau ca tatkSaNAt en fr

ity uktvA zaila-tanayA vyaramat tau ca tatkSaNAt en fr

iti = (close quote); saying, thinking

ity uktvA = said and

ity uktvA zaila- = mountain

ity uktvA zaila-tanayA = daughter

ity uktvA zaila-tanayA vyaramat = he stopped

ity uktvA zaila-tanayA vyaramat tau = those two, they two

ity uktvA zaila-tanayA vyaramat tau ca = and

ity uktvA zaila-tanayA vyaramat tau ca tatkSaNAt = inmediately

Having thus spoken, the daughter of the mountain ceased, and immediately those two

vidyutpuJjAv iva gaNau dRSTanaSTau babhUvatuH en fr

vidyut-puJjAv iva gaNau dRSTa-naSTau babhUvatuH en fr

vidyut- = lightning

vidyut-puJjau = heap, mass, quantity, multitude

vidyut-puJjAv iva = like (@enclitic)

vidyut-puJjAv iva gaNau = two {gaNa}s

vidyut-puJjAv iva gaNau dRSTa- = (was) seen

vidyut-puJjAv iva gaNau dRSTa-naSTau = destroyed, dead

vidyut-puJjAv iva gaNau dRSTa-naSTau babhUvatuH = became

gaNas disappeared instantaneously like flashes of lightning

0101063

--X-X-XX XXXX-X-X--X

atha jAtu yAti kAle gaurI papraccha zaMkaraM sadayA en fr

atha jAtu yAti kAle gaurI papraccha zaMkaraM sadayA en fr

atha = then, and then

atha jAtu = some day, once, ever; (api jAtu, jAtu cit) maybe; (na jAtu) never

atha jAtu yAti = goes

atha jAtu yAti kAle = in time; at the hour (daytime is divided in twelve hours)

atha jAtu yAti kAle gaurI = pn (of durgA)

atha jAtu yAti kAle gaurI papraccha = asked

atha jAtu yAti kAle gaurI papraccha zaMkaram = pn (of ziva)

atha jAtu yAti kAle gaurI papraccha zaMkaraM sadayA = compassionate

note: metre is AryA

Then it came to pass in the course of time that gaurI, full of pity, asked ziva --

X--XXXX- ---XX---XX

deva mayA tau zaptau pramathavarau kutra bhuvi jAtau en fr

deva mayA tau zaptau pramatha-varau kutra bhuvi jAtau en fr

deva = god; your majesty (green)

deva mayA = by me

deva mayA tau = those two, they two

deva mayA tau zaptau = cursed

deva mayA tau zaptau pramatha- = pn ("Tormentor", Name of a class of demons attending on !śiva-)

deva mayA tau zaptau pramatha-varau kutra = where? (tral)

deva mayA tau zaptau pramatha-varau kutra bhuvi = on earth

deva mayA tau zaptau pramatha-varau kutra bhuvi jAtau = were born

``My lord, where on the earth have those excellent pramathas, whom I cursed, been born?´´

0101064

--X-X-XX XXXX-X-X--X

avadac ca candramauliH kauzAmbIty asti yA mahAnagarI en fr

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI 'ty asti yA mahA-nagarI en fr

avadat = said

avadac ca = and

avadac ca candra- = moon

avadac ca candra-mauliH = crown, crest

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI = tp

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI iti = (close quote); saying, thinking

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI 'ty asti = there is

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI 'ty asti yA = the one that (@f)

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI 'ty asti yA mahA- = big, great (@former)

avadac ca candra-mauliH kauzAmbI 'ty asti yA mahA-nagarI = city

note: metre is AryA

And the moon-diademed god answered:

XX-X-XX- ---XX-XX-

tasyAM sa puSpadanto vararucinAmA priye jAtaH en fr

tasyAM sa puSpadanto vararuci-nAmA priye jAtaH en fr

tasyAm = in that, in it, in her, about her

tasyAM sa = that one, he, it (only used before consonant); with (when @former)

tasyAM sa puSpadantaH = pn

tasyAM sa puSpadanto vararuci- = pn

tasyAM sa puSpadanto vararuci-nAmA = name (@cyan)

tasyAM sa puSpadanto vararuci-nAmA priye = my dear

tasyAM sa puSpadanto vararuci-nAmA priye jAtaH = born; he became

"My beloved, puSpadanta has been born under the name of vararuci in that great city which is called kauzAmbI.[27]

0101065

XX-X-X-- ----XX-X-XX-

anyac ca mAlyavAn api nagaravare supratiSThitAkhye saH en fr

anyac ca mAlyavAn api nagara-vare supratiSThitA-''khye saH en fr

anyat = another one, something else

anyac ca = and

anyac ca mAlyavAn = pn (of a mountain)

anyac ca mAlyavAn api = even, too (enclitic); maybe? (starts yes/no questions); any-, some- (turns who into someone etc.)

anyac ca mAlyavAn api nagara- = city

anyac ca mAlyavAn api nagara-vare = (@latter) most excellent

anyac ca mAlyavAn api nagara-vare supratiSThitA- = pn (of a city)

anyac ca mAlyavAn api nagara-vare supratiSThitA-Akhye = called, named

anyac ca mAlyavAn api nagara-vare supratiSThitA-''khye saH = he, that one, it (never used before consonant)

Moreover mAlyavAn also has been born in the splendid city called supratiSThita

XX-X-XXX --XX-XX-

jAto guNADhyanAmA devi tayor eSa vRttAntaH en fr

jAto guNADhya-nAmA devi tayor eSa vRttAntaH en fr

jAtaH = born; he became

jAto guNADhya- = pn

jAto guNADhya-nAmA = name (@cyan)

jAto guNADhya-nAmA devi = hey queen

jAto guNADhya-nAmA devi tayoH = both

jAto guNADhya-nAmA devi tayor eSa = this one (m., su, only before consonants)

jAto guNADhya-nAmA devi tayor eSa vRttAntaH = news

under the name of guNADhya. This, O goddess, is what has befallen them."

0101066

XX-X---X --X-X-

evaM nivedya sa vibhuH satatAnuvRtta en fr

evaM nivedya sa vibhuH satat'-.AnuvRtta en fr

evam = thus, this way

evaM nivedya = informed and, told it and

evaM nivedya sa = that one, he, it (only used before consonant); with (when @former)

evaM nivedya sa vibhuH = lord

evaM nivedya sa vibhuH satata- = constant

XX-X---X --X-XX

bhRtyAvamAnanavibhAvanasAnutApAm en fr

bhRty'-.AvamAnana-vibhAvana-s'-.AnutApAm en fr

bhRtya- = servant

bhRty'-avamAnana- = dishonour, ignominy, humiliation

bhRty'-.AvamAnana-vibhAvana-sa- = that one, he, it (only used before consonant); with (when @former)

bhRty'-.AvamAnana-vibhAvana-s'-anutApAm = remorse, grief, pain, regret

Having given her this information, with grief caused by recalling to mind the degradation of the servants that had always been obedient to him,

XX-X---X --X-X-

kailAsazailataTakalpitakalpavalli en fr

kailAsa-zaila-taTa-kalpita-kalpavalli en fr

kailAsa- = pn (of a mountain)

kailAsa-zaila- = mountain

kailAsa-zaila-taTa- = shore, bank, beach

XX-X---X --X-X-

lIlAgRheSu dayitAM ramayann uvAsa en fr

lIlA-gRheSu dayitAM ramayann uvAsa en fr

lIlA- = play

lIlA-gRheSu = house

lIlA-gRheSu dayitAm = beloved, wife

lIlA-gRheSu dayitAM ramayan = having a good time, enjoying

lIlA-gRheSu dayitAM ramayann uvAsa = lived at

that lord continued to dwell with his beloved in pleasure-arbours on the slopes of Mount kailAsa, which were made of the branches of the kalpa tree.[28]

iti mahAkavizrIsomadevabhaTTaviracite kathAsaritsAgare kathApIThalambake prathamas taraGgaH en fr

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare kathApITha-lambake prathamas taraGgaH en fr

iti = (close quote); saying, thinking

iti mahA- = big, great (@former)

iti mahA-kavi- = poet

iti mahA-kavi-zrI- = glow, brilliance, shine, glory, wealth; holy, glorious

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa- = pn

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite = composed

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA- = story

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit- = river

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare = sea

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare kathApITha- = pn (of the first chapter, "core of the story")

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare kathApITha-lambake = book (Name of the eighteen larger sections in the kathā-sarit-sāgara-)

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare kathApITha-lambake prathamaH = first; earlier

iti mahA-kavi-zrI-somadevabhaTTa-viracite kathA-sarit-sAgare kathApITha-lambake prathamas taraGgaH = wave

previous file: heartsUtra.html

next file: katha0102.html

index of webgloss files